Jag har varit kristen sedan 10-årsåldern. De första 10 åren tillhörde jag en pingstförsamling på uppväxtorten. Därefter har jag varit aktiv, först i en trosförsamling, och sedan i en karismatisk baptistförsamling. Sedan 8 år betecknar jag mig som svenskkyrklig.
Jag har mött olika bilder av Gud i de olika sammanhang jag varit med i. Ibland är allt fokus på Jesus som Gud i människokropp. Andra gånger ligger fokus på Anden, alltså Gud som den som uppfyller och inspirerar oss. Eller så ligger fokus på Fadern som skaparen och den som bryr sig om både naturens, djurens, och människans bästa.
Ibland tycker jag att bilden av Jesus blir banal, som när den bild vi målar blir bilden av en vit, kristen man med västerländska värderingar. För mig är Jesus gränslös. Och lite skev. Utan skevheten har jag svårt att känna förtroende.
En av mina starkaste bilder av Jesus förmedlades av Jesusrörelsen på 70-talet. Här är Jesus någon som sätter sig på tvärs mot det materialistiska samhället, som lever ett enkelt liv, och som lierar sig med människor på storstadens gata: prostituerade, missbrukare, sjuka. Det är en bild av Jesus som någon som inte köper individualisering, eller privatisering av ansvar, utan som håller fast vid att vi hör ihop och måste ta ansvar för varandra och för den värld vi lever i.
Jag är inte säker på att själv lever ett sådant liv, men den bilden fortsätter att inspirera och utmana mig. Detta är min bild av Jesus.
Anders