Sedan jag föddes för snart 30 år sedan har Jesus funnits med i mitt liv. På kyrkans barntimmar fanns han i den lilla målarboken som vi varje träff fick fylla på med ännu en spännande berättelse om Jesus. Bilden var inte färdig, jag själv skulle färglägga den och klistra in den i boken. Sedan dess har mitt liv med Jesus förändrats och gör fortfarande. Under hela min uppväxt har Jesus varit en förebild och någon som gått före på något sätt. Då jag fått svenskkyrkligheten som barnmat så har Gud, då som i fadern antar jag, varit den som jag vänt mig till i bön, tankar och funderingar.
Ju äldre jag blivit så har Jesus blivit allt viktigare. Min bild av Jesus är tätt sammankopplad med min bild av Gud. Det är kärlekens Gud som älskar oss så mycket att hen blir människa av kropp och blod som vi. Gud genom Jesus lever det liv som jag lever. Det är tydligt när jag läser evangelierna att Jesus inte låter sig fångas i ramar och normer. Jesus går den obekväma vägen genom livet. Han tar de utsattas parti och gullar inte med den som har makten. Det är idag viktigt för mig! ”I min Faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er?”. Dessa Jesus ord är och har varit viktiga för mig i mitt liv. Jag med mitt liv får plats för att Jesus har gjort plats! Här har min bild av Jesus rollen som den som vidgar normer och ordningar för att, den som av andra anses vara avvikande, ska ha en naturlig och självklar plats.
Det är just idag min bild av Jesus
// Erik